Josh Radin-Winter
Spelas om och om igen just nu, den är med i Scrubs.... Den är bara bäst....
♥
Hur är det tänkt att man ska gå vidare från något man konstant blir påmind om. Ett tag funderade jag på att berätta allt som hände, allt vi gjorde, allt helt enkelt, för att få det ut systemet, så jag slipper tänka på det. Men så finns problemet med att jag vet inte vilka det är som läser och det kan bli riktigt obekvämt, om alla vet alla detaljer, alla problem. Men jag vet inte hur jag ska komma förbi allt annars, så jag tror jag ska skriva ner allt, frågan är bara om det kommer komma upp i bloggen. Vi får se. Jag känner verkligen att hela mitt (pyttelilla)rum är fullt med minnen, minnen som kommer glömmas om jag inte får skriva ner dem, minnen jag inte vill glömma, inte nu, aldrig. Minnen som alltid kommer betyda mycket för mig, oavsett vad jag sagt eller säger. För det var på riktigt, om inte för dig, så för mig. Och det är en sak jag aldrig vill glömma. Det är min påminnelse om en tid, så allt var underbart, allt flöt på, allt var bra. Det vi hade är en sån sak man aldrig glömmer och jag vill inte komma ihåg allt det dåliga, det är inte lika kul att berätta för barnbarnen, hihi. Jag kan inte hjälpa att jag håller kvar vid det förflutna, det är sån jag är, och du tillhör det vare sig du vill eller inte. Jag har aldrig varit sur, kommer aldrig bli det heller.
Kommentarer
Trackback
