Självplågeri

Jag är riktigt hemsk, varför kan jag inte bara radera typ alla gamla konversationer? Jag läser dem om och om, och det är lite deprimerande varje gång. Jag minns allt det står om, saker jag inte tänker på annars, hur glada vi var, hur roligt vi hade, eller hur söt han var. Och jag kommer aldrig glömma det, synd bara att alla bra minnen kopplas ihop med det "hemska".  Jag måste släppa taget oc gå vidare, proffs-hjälp kanske? :)

Haha jag har förresten inte kommit till Linnea än, men ska dit snart hehe, hon skulle bara äta middag. Så vi får se hur det blir :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0